När jag var liten hade jag tre önskningar (förutom fred på jorden, bli bästis med Whitney Houston och gifta mig med Mark Owen/Per Gessle):

1. Få en hund

2. Att vi skulle flytta till ett hus med trappa

3. Att vi skulle skaffa badkar

Den första önskningen gick i uppfyllelse när jag var 17 och lille Kalle anslöt sig till familjen Larsson/Blank. (Love you Kalle). Den andra önskningen är fortfarande bara en önskning, men den tredje föll in när jag flyttade till Linköping. Hade badkar på Ekkällan och har det i vår nuvarande lägenhet också. Har alltid målat upp en väldigt lyxig bild av att ha badkar, att man kan lägga sig där och slappna av, läsa en bok och kanske dricka ett glas vin. Koppla av helt enkelt. Men jag ska säga er:

Detta är en falsk bild!!

I verkligheten är vattnet så varmt att jag till en början skållas, efter ca 5 minuter börjar svettningarna och kliandet över hela kroppen, boken blir blöt när jag försöker läsa, allt är omständigt, jag blir yr och svimfärdig, måste skölja huvudet i iskallt vatten i en kvart efteråt för att återkomma till medvetandet ungefär.

Och grejen med badkar är också att det blir smutsigt,jobbigt att städa, och är svårt att hålla rent under, osv osv osv.

Nä, jag kommer nog inte bada nån gång igen inom det närmsta året igen. Inte förrän jag, som ikväll,får för mig hur himla avkopplande det skulle vara med ett varmt bad, och hur mysigt det skulle vara att ligga där och läsa lite...Lyxa till det....

Då ska jag läsa det här inlägget, och så kanske jag kommer på andra tankar.

Ni som gillar att bada, hur gör ni?

När Lukas äntligen började tillfriskna var det istället min tur att insjukna. Har sedan i fredags varit förkyld och snorat sönder mig själv. Inte alls kul, men har å andra sidan inte vart förkyld på evigheter så jag ska inte klaga allt för mycket. Men nu får ju Lukas ta hand om mig istället, och det tycker jag om såklart. Gulashsoppa står visst på menyn idag säger han...det ser jag fram emot.

Men mitt i all sjukdom var det ju trots allt både släktkalas och melodifestival igår. Släktkalaset var mindre trevligt för min del, var så tung i huvudet att jag knappt orkade sitta upp egentligen, men melodifestivalen var desto trevligare när jag låg nerbäddad på soffan.

Och Loreen vann!! Inte så otippat kanske, men var lite orolig att Danny skulle komma och ta första platsen....Gillar ju honom egentligen men tyckte nog inte att låten var nåt speciellt igår.

Men som sagt, Loreen till Eurovision och nu ser jag fram emot vinst där med :)

Oj oj oj, vart har denna dag tagit vägen och vad har jag egentligen gjort kan man ju fråga sig?

Inte ett skit!

Vaknade redan halv åtta idag, men ändå har dagen gått på ett kick.

Större delen av dagen har jag legat på soffan och läst.Paganinikontraktet är det som gäller just nu, mycket spännande måste jag säga. Kollade även lite på skidskyttet, men det insåg man ju ganska snabbt att det skulle bli en ointressant stafett. Dessvärre.

Men dagens höjdpunkt var ju ändå det asalånga telefonsamtalet med bästis Martina. Men nu saknar jag och längtar efter henne jättemycket. Längtar även efter bästis-junior som ligger och myser i hennes mage, Snart får jag pussa och krama om dom båda. <3

Love you!

Gårdagen var väldigt trevlig. Jag och Minela träffades och tog några öl/kaffe ihop på Platens "nya" ställe. Jättetrevligt att träffa henne, det var nåt år sedan sist, så det var mycket att ta igen! Kul att ha henne tillbaka i Linköping tycker jag :) Och det nya Platens var ju ett väldigt mysigt ställe, dit kommer jag säkert gå igen, och äta eller dricka nån öl eller så. Rekommenderas för er som inte varit där (och som bor i Linköping då...inte värt att åka hit från Varberg för ett besök där kanske....)

Idag har jag en sjukling att ta hand om här hemma. Lukas är aldrig sjuk, så jag blir väldigt mammig och tycker synd om honom när han nu ligger och snörvlar och har sig här på soffan. Har passat upp honom med både kaffe och mat under dagen och nu ska jag gå till affären och handla lite apelsiner och vitaminjuice, snytnäsdukar m.m Sen ska jag laga chili con carne och fortsätta uppassningen :) Hoppas verkligen att jag inte blir smittad, det ser inte alls trevligt ut måste jag säga.

Så nu ska jag hoppa ur mysisarna och ta mig till affären! Hoppas ni andra har det bra och är friska och krya!

Undrade vem den där Kony var som alla helt plötsligt pratade om. Tittade på denna videon och insåg hur viktigt det var att i alla fall bidra genom att sprida budskapet. En viktig video med ett viktigt budskap!

KONY 2012 from INVISIBLE CHILDREN on Vimeo.

LHC klarade det i sista sekunden, och är kvar i elitserien även nästa år, utan att behöva kvala. PUH. PUH PUH PUH.

Jag kan säga att det enda bra med att riskera kvalspel är att de senaste matcherna har kännts som slutspel, där LHC igår vann guld!( Utan att ens vinna matchen hehe) För nervositeten och glädjen igår var enorm!

Det var väldigt speciellt att se både Modo och LHC glada efter slutsignalen, och straffläggningen var verkligen något utöver det vanliga, där backar fick lägga straffar och några skojade till det lite. Jaja

Men nu känns det ändå lite tomt. Hockeysäsongen är över för vår del... Men hellre det än att kvala!

Så kära bloggläsare, detta var det sista jag kommer att skriva om hockey.....fram tills september i alla fall. Vad ska jag nu skriva om?

Idag fyller Lukas 26 år!

Ja ni hör ju sicket lammkött till sambo man har.

Detta har (och ska) ju självklart firas. Vi började redan igår med kalas här hemma. Det var ett 26års kalas kombinerat med examens kalas för mig, så det blev dubbelt firande.Mycket trevligt och hela Linköpings-familjen var här förutom Lukas farföräldrar som tyvärr var sjuka.

Idag väckte jag Lukas tidigt med lite mysfrukost och presentutdelning. Nu är Lukas i skolan men vi fortsätter firandet i eftermiddag/kväll med nåt skojigt.

Jag är av någon anlendning nästan mer entusiastisk över hans födelsedag än vad han själv är. Gillar att ta hand om och gulla med honom haha.

Men nu ska jag själv va lite produktiv tänkte jag.

Började lördagen med att gå på spinning. Eller det är inte riktigt sant, jag började dagen med att träffa på en trevlig främling på stan gav mig (Och Linda) ett fint litet hot om att bli nerslagen......om 4 år.

Ja, det var en tant med nåt fel i huvudet som kom fram till mig och Linda när vi i godan ro var på väg till gymmet och sa att hon skulle minsann slå ner oss om 4 år. Vi gick självklart bara vidare, men man kan ju inte låta bli att undra: varför just om 4 år? Det kändes dock inte så passande att ställa frågan just då. Hehe.

Spinning blev det i alla fall, för andra gången i mitt liv, och det var även denna gång en nära döden upplevelse. Så sjukt jobbigt alltså, svetten bara rinner från hela kroppen efter inte ens halva passet. Men det är ju bra, träning ska ju va hårt, men jag vet faktiskt inte hur kul jag tycker det är. Men kommer absolut gå igen ändå, kanske inte en gång i veckan bara. Känner nu hur ont jag har i mina ben redan. Bara tanken av att cykla till David snart får mig att vilja krypa under täcket och sova....

Men, cykla blir det, för idag blir det hockey och öl.

HEJA LHC!!!!!!!!!!! Nu gäller det!!!!!!!!!!!!!!!!!